MÅNDAG

Jag har en period där vars jag är ensamvargens ensamvarg.
Jag har planer inför kommade månader och känner för att få vara med mej själv.
Jag är trött o slö på människor.
Det är en period där familjen är den enda som känns okey att faktiskt umgås med.
Då undrar ni säkert, men du har ju varit med Boodaah och haft det skit nice.
Jaa det har jag, men det räknas inte. Han e fam.
Då är det jag själv som valt att svara eller kommit med idén av att umgås.
Han fick inte smeknamnet Boodaah utan anledning. He brings the peace I need.
Det är anledningen till varför det har varit så glest med bloggandet.
Ni förstår nog vars jag vill komma.
Det är en period av dubbel meditation och egen tid i mitt tempel. Min kropp & Mitt rum.
Fokus på det viktiga på det som komma skall.
Det känns bra. Hjärtat mår bra och själen mår bra.
Jag är människa och behöver min tid likaså som du. Det är fint. Det är bra. Det är liv.
Ni bloggläsare som stannat trots de glesa stunderna.... det är er jag har mest kärlek för.
Varför jag skriver detta? jaa.. så att ni vet. Så att ni är medveten om varför det glesa kan uppstå.
Jag mår absolut inte dåligt. Jag vill bara vara själv. Själv, själv, själv, själv, själv.

TACK..

DU ÄR SÅ KLOK. Det är vad alla behöver någon gång.

Vad fin du är. Du pratar om så fina tankar och känslor. Tänk om alla skulle vara lika förståndiga som dig. Alla behöver en egen tid utan att betyda att man sur på andra.